Spåntak

Spåntakens historia är gammal, det finns bland annat omtalat i antikens skrifter. I Norden ser vi det framför allt på kyrktak, några som härstammar så långt tillbaks som till medeltiden. Under 1800-talets mitt blev stickspån vanligt, framför allt för att spik blev billigt. Både boningshus och uthus blev klädda med spån, framför allt i skogrika landskap. Vi använder tätvuxen fur till spåntak, dessutom trätjära av hög kvalité. Det borgar för ett tak som kan ligga länge utan att förstöras av väder och vind. Dock bör man tänka på att ett spåntak, precis som alla andra tak, kräver ett visst mått av underhåll.